jiuchoritram ani atmochoritram mhollear khonchey bhaxeche sahiteantu asuka zalele suprodhan doni sahityoprokar. Sahiteachi xrenni vaddounchantu ani vachkank prochodon divonche kareantu jiuchoritrank ani atmochoritrank hodd sthan ani vantto asa. Jivitache vegvegolle monddlantu hodd hodd sombhauna dilele mohan vyoktinche vixim mukavele torunn poromporek sfurti divonche torachi mahiti divp bohu auxyok asta. Toxich mohan monixamni apaponnalem sombhoubohul jivit, songhrxank harvounu zoddlele vizoi, iteadinche vixim svoim borounchem mhollear sahiteachem auxy matr nhoi, somazachem-i auxy !
konknni sahiteak kerllantu thakunuy osle gronth ani rochna mell’llea. Hantum svolp gronth mul rupan asa zalear anik svolp gronth bhaxantorache rupan asa. Eki vixexota kitem mhollear hantule most gronth podyorupan asa mholl’llelem kary ! osle sorv pustokam vixim adyokal dhorun kroman vivronn ditam.
1992 vorxa ernnakullomantu eki dexi-i porichrcha zaleli. Porichrchecho vixoi axil’lo ‘kerllantulem konknni sahity’. Te porichrchentu vachlele probond ekdde korun 1993 vorxa ek pustokoi uzavadda ailem. Te pustokantu he atanche vixea vixim svolp poramrx asa. Taje uprantem he vixea vixim poramrx ailelem anik ek pustok asa kendri-i sahity okadomin 2000 vorxa ujvaddailelem A History of Konkani Literature.
Tantum donintuy he vixeak dhorun prothmoch poramrx kelelem pustok asa 1976 vorxa prokaxit zalelem ‘tullsidas’. Divongot profsor ar. Ke. Ravo ani xri. Ke. On’nt bhott han’ni mellnu boroilele te pustokantu sontkovi tullsidasalem jiuchoritr asa. Keul eku sadharonn monixu koxi magir sont ani kovi zalo mhunn tantum monohor rupan vivronn keleam.
Uprantem 1983 vorxa prokaxit zalele ‘xrod’dhanzoli’ namvanche pustokantu ‘monjexvor govind poi’ hanchem jiuchoritr ani onusmoronn asa. Tem ek sonklit pustok ani lekhok vegvegolle.
Magir 1984 vorxa kochiche xri. Puruxot’tom’ molea hannim te mohakovilem jiuchoritr sogllench podyorupan ujvaddailem – ‘govind poi xotkom’’. Tem ek xotxloki kauy. Taje uprantem xri puruxot’tom’ molea hannim jiuchoritranchim most xotkam rochilim.
1987 vorxa xri. Xortochondr xennoin sont mirabaichem jiuchoritr ujvaddailem. Mira bhojnanche konknni rupantor lagen axil’le, ‘mira – jiun ani koun’ mholl’llele te pustokak magir kochiche deuki krixnn ttrosttacho bhaxantor purskar mell’llo.
1994 vorxa xri. Puruxot’tom’ molea hannim rochlele ‘sorsvoti bai xotkom’’ mholl’llele xotxloki kaveantu tangele divongot ausulench jiuchoritr asa. Kerllachi prothom’ odheapika mhunn te mohtilem aÉÑnnogan keleam. Uprantechim molea hangelim xotkokaveam oxim –
- ddo. Sunitikumar chattroji xotkom’ – he proxst bongalli sahityokar. Han’ni kendri-i sahity okademiche odhyokx astana konknni bhaxek okademicho ongikar mell’llolo.
- ddo. Tti. Em’. E. Poi xotkom’ – he ddokttor, boinkor ani xikxnn togone. Hankam adhunik monnipalache nirmate mhunn sangta.
- horirong bhott xotkom’ – he kochiche. Doxgronthi mhunn podvi zoddlele ponddit. Xri. Puruxot’tom’ molea hancho bapus.
- ddo. Venkttexvor molea xotkom’ – he onek vixeanche ponddit. Xri. Puruxot’tom’ molea hancho mhalgoddo bhavu.
- om’memball subravo poi xotkom’ – he monglluroche. Konra boink, konra skull iteadi most zonseono somstheche adronni-i somsthapok.
- zosttis krixnn oyyor xotkom’ – he kerlloche ek adronni-i vyokti. Nivrit’t suprim kortt nyaimurti. Xri. Puruxot’tom’ molea tankam apnneale margodrxi mhunn manta.
- em’. Xexgiri probhu xotkom’ – he kalikottoche. Adronni-i odheapok, somazoseuk, bohubhaxa vidvan, bhaxaxastri ani veakronnokar.
- onontoxrma xastri xotkom’ – he kochiche. Hodd somskrit ponddit. Xri. Puruxot’tom’ molea hancho mhalgoddo bhavu.
- kolxonk komlakx poi xotkom’ – he uddupiche. Sinddikett boinkache cheyromon axil’le.
Magir 1994 vorxa xrimti surea oxok (poll’llurut’ti) han’ni ujvaddailele ‘omritovanni’ mholl’llele vixixtt pustokantu nnou sontkovinchim loghu jiuchoritram asa – (1) ponddropuracho namdevo (2) ape gamvancho goneandevo (3) kaxicho kobir (4) siri gamvancho surdas (5) poitthonn gamvancho eknath (6) bandacho tullsidas (7) lahoracho rohim’ (8) dehu gamvancho tukaram’, ani (9) kerllocho putanom’ nomputiri. He soglley tanche tanche bhaxek, sahiteak ani somazak omuly sombhauna dilele mohamonix, sont monix.
Onontor ek vixixtt jiuchoritr bhaxantorache vatten konknnintu paulem – ‘mohakovi monjexvor govind poi’ mholl’llelem sompurnn jiuchoritr. 1983 vorxa kon’nodd bhaxen xri. Koyeara kinjnn’nna roi hannim rochil’lem hem vixixtt jiuchoritr profsor el. Sunita bai han’ni konknnint haddlem. Tankam kendri-i sahity okademicho poribhaxa purskar melloilelem pustok hem.
Kendri-i sahity okademi bhartantule mohan sahityokaranchim jiuchoritram kalakalak ujvaddaita. Tangele te pustok maleche namv asa ‘bharti-i sahity xilpi’ mhunn. Oxi prokaxit zalelim svolp jiuchoritram kerllantule konknni lekhkamni konknnintu haddleam. ‘voll’llotoll narainn menon’ (he moleallom’ mohakovi) hanchem jiuchoritr profsor ar. Ke. Ravo han’ni konknnintu haddleam. Profsor en. En. An’ndon han’ni doni jiuchoritram konknnintu haddlim – ‘rahul sankrityain’ (hindi lekhok) ani ‘ddo. Sunitikumar chattroji’ (bongalli lekhok)
oxi moleallom’ bhaxentulean bhaxantorache vatten konknnintu paulele jiuchoritrantu ani ek vixixtt pustok asa ‘brohmorxi xrinarainn guru’. Hem bhaxantor keleam kochiche xri. Ar. Es. Bhaskor han’ni.
Konknnintu bhaxantorache vatten jiuchoritram ailim zalear portun konknnintulem jiuchoritr moleallom’ bhaxentu paulelem-i asa. Toslem ek jiuchoritr asa ‘xennoi gõybab’ hanchem. Adhunik konknni sahiteache pitamoh mhunn ami vollkhun gheunche ‘xennoi gõybab’ hanchem jiuchoritr molealli lokam mukhar pauylelem divongot xri. Pi. Ji. Kamot han’ni.
Konknni bhaxecher svolp punni-i mog axil’le sorvoi zonamni ovxy vachuka zalelem pustok hem. Khonchey bhaxentulean vachleari-i otyont prochodonprod jiunokotha asa xennoi gõybabanchi.
Ani atam atmochoritram mholl’llolo vixoi kaddlear keul don gronth amche mukar asa. Doni-i pustok podyorupan asa mholl’llelem ek axchory mhunn sanguyat. Hantum ek novinotai asa.
‘on’ntu’ mholl’llele pustokantu kochiche xri. Ke. On’nt bhott apnneale jivitantule 72 vorxanchi khobor pody rupan sangta. Ixttamli, bondhuzonanchi, onubhovanchi, oxi most khobor hantu ailea. 700 xlok axil’le he pustokantu zaitim chitram-i asa. Uddgasank fattibol divonche osle chitrank atmokothentu sohoz rupan sthan asa.
Duxerem atmochoritr asa potmoxri puruxot’tom’ molea hanchem – ‘atmochoritr xotkom’’. Ekxem ek xlokamni rochil’le he atmochoritrantuy auxeanusar chitram ekdde keleam. Taje bhair atmochoritrachem English bhaxantor godyorupanoi melloileam.
Kerllantule konknni bhaxa ani sahiteache itihasantu un’not sthan axil’le he dog adronni-i vyoktinchim him atmochoritram soglley orthan pradhany axil’lim.
Him itlinch choritram, pustok rupan ailelim zalear atam-i pustok rupan ailimna toslim-i svolp ul’lekhoni-i jiuchoritram asa. Tim jiuchoritram lekhnanche rupan anukalikancher ujvadda aileam. Konknni kola sahity rongavele most zonamlim jiuchoritram ‘konkonn zonta’, ‘sarsvotovanni’, ‘voixnnourtn’, ‘spondon’ adi masikencher aileam. Kochiche xri. Ke. Narainn naik han’ni somazantule most adronni-i vyoktinchim choritam oslea masikencher boroileam. Kerllantule konknni bhaxa – sahity rongavele ‘ji. Komolm’mall, rongnath probhu, xetth bolraz, profsor ar. Ke. Ravo, pi. Ji. Kamot’ adi vixixtt vyoktinchim sonkxipt jiuchoritram xri. Xortochondr xennoi han’ni-i anukalikancher boroileam.
Osleanche bhair, onusmoronnanche rupanoi unnech vyoktichoritam ani jiun mahiti kerllantule konknni sahiteantu vachunk mellta. Zalear he sahity prokarantu anikoi chodd chodd pustokam mukar ujvadda yeup auxyok mholl’llelem ek vastou zaunuch asa. He dixer chodd chodd sahityikancho novo novo proitn asom mhunn ami axeveam ani te khatir axomsa koream.
-Radhika ani Xortochondr Xennoi (Kochi)