Kenkann

vol’li kvaddros landdri thaun istri kel’lem vostur kobattant zomoitana,

By

landdri thaun istri kel’lem vostur kobattant zomoitana, kal afisak roza magtana bosan sangl’lim utram ugddas korilaglo gurudas. Punn peÇrchye pras kal tambdde zal’le dolle tannem ghal’lea votachea glasamni soit parkiet asle. Punn az matso suxeg bhogl’lo, tea kobattachea axreant aple dolle choddunnem bore zal’lye porim disle. Dekun vegim vegim afisak vechi toyarai korchear poddlo to.

Kal ordho dis roza kaddun yetana sangateamni mhaka dolle moddun `moza mar’ mholl’llem punn hangasor moza zamvchea bodlak soza. PeÇyrch gokul oxttomi porbe vellar gol’lek rigchea rostearch dohi handdi ghal’li. Vorsan voros hangach ghaltat ani khoim khoim thaun tornatte yeun ti handdi futtoun vetat dekun hye pauttim koperÇrettor vag moren pon’nas hozar rupeanchem inam’ dourl’lem dekun dobazo doddto. Mumbomyt dobazo mhollear avaz. Punn hea dobazachea niban gol’lechea donyi kuximni beanoramni sobcheo koperÇrettoracheo tosvireo, toxench novench haddl’lea ddi.Je. Maikamni podam aikun kanache kanpe bosl’le.

Punn atam tyech gol’lek rigchye kodde degen gonnopoti ponddol ubem kelam. Vorsan voros zamvcheakyi hye pauttim choddit ubar. Dekun sokallim thaun sanjer poreant maikamni podam. Sanjer aroti ani prosad mhonnun gol’lechea sorv chali, angddigaram lagim chonda ekttam-i kel’lem. Ratim ikra voram uprant ispitt khelltale. Chonda dinatleanchea karam, baikanchea ttoiranchem varem kaddtale.

Gurudasachye dispoddtent hem sorv chintunk vellch natlo. Eka lhan kuddak modhem barik vonnod bandun ek khatt ani kobatt ani ek kodel matr aschea tea lhan odhrea kuddak mohineak oddez hozar bhaddem divn to rauta. Boglen ek lhan geas sttou ani don lhan handdio, tin boxio, glas ani boglen mori, morient ek hat moddl’li plasttikachi baldi ani ek mogg. Hich gurudasachi ast ani vost. Eka fanteachea panchank uttun gol’lechea konxar aschea poblik kakusak vochun kuddichi gorz sompoitananch dant ghaschi souy kel’li tannem. Pattim yetana sadde panch thaun sadde so voram poreant munsipalittichea nollant yemvchea udkant khadd tasun, nhaun toxench ek baldi ani don handdiamni bhorun dourchi souy kel’li. Sokallim gomvam pittant kel’le peÇlle khaun paunnem satank suttlom tor sat visanchi gaddi melltali. Sodanchi gaddi, bogi, ddobbo ani choddtavo tonddam vollkechem zal’lem.

Hofteak ek dis roza melltana kakusachye degen aschea borvel bamychea kattear lainir ubo ravun vostur dhuvn yetana ordho dis somptalo. Uprant kuddachi nitollai, bozarak vochun randvoi haddn, randun jeutana donpar utortalo. Ekye sanjer sukl’lim vosturam kaddn gol’lechye landdrik dilim tor, dusrye sokallim tim to istri korun ditalo. Poilem taka don gol’leo utron landdrik divonko poddtalem, punn ailevar eka bhoyean hachyech gol’lent landdri ghal’li, boglen tachea bhavan selun ghalam mhonntoch gol’lent atam podam dis-rat aikotalim.

***

kalchi soza va moza sompoun az uttauttim kamak aito zaunko nhaun goddi kel’lea vosturam thaun ek buskott kaddn nhestana tantum vhodd soit burak ascho gurudasan pollelo. Vegim vegim buskott kaddn polletana vhoi, muklea degench vhodd burak; undran khantoyil’lo burak. Khonddit hem landdrivaleachim kamam mhonnun to xinnlo.

Adlye pauttim to pezor poppuk soit oxench zal’lem mhonnun roilar goppe marchea vellar to sangtalo. `latom ke bhut batom se nohi mante’ mholl’llye porim tannem vochun landdrivaleak doddio ghalun uloitananch landdrivalo manvol’lo khoim. Apnnan soit atam toxench korije mhonnun chintun poilench kenkann zaun tambdde zal’le dolle ghoxttun anikyi tambdde korit gurudas landdri lagim ailo. Ek lhan bhurgo vosturak istri korun aslo. Gurudas ragan vicharilaglo: “kidor hoi tumhara bap?”

bhurgo matso kaujeun mhonnalo: “vostur haddunk gela, atam yetol”.

Titlear landdricho bhoyea ailo. Gurudasan vell kaddinastana doddio ghalunk dhorlem; “tumkam koslich fikir na, amchim vosturam kitem kobaddigi? ho novoch buskott peÇyr dil’lo, atam undran va kollindran vhodd burak kela, kitem mhonntai?”

bhoyea somadhan korunk sodtalo, matxem hollu tallean mhonnalo: “sor, ami kitench korunk na.”

aikun rag doddto korun gurudasan pattim soval kelem: “tuka kitem bhogta? hamvem mhozo buskott chabun tujye lagim haddla?, tin vorsam thaun hamv tea landdrik vosturam ditalom, kedinch mhaka he tras zaunko nant. Punn don mohineamni tuvem mhozo novoch buskott vibaddloi…”

bhoyea kitench uloilo na. Lok ekttam-i zalear namv padd zait ani giraiki soit votit mholl’llye bhiranten. “sor, tum novem xortt ghe sor tache poixe hamv ditam” mhonnot bhoyean ddraur ugoddn tantle “pon’nasanche don” nott kaddn dile. Gurudasan te ghetle nant bogor anikyi ragan vicharunk laglo: “tuka kitem bhogta, ho buskott futtpati thaun uklun haddlolo? ho branddedd buskott, mhaka hoch buskott haddn di”.

Bhoyea opradhi jinsar lovo tallean mhonnalo: “sor, atam mhojye lagim itlech asat, tum xortt gheun ye, bakiche hamv pattlean ditam.”

itlem aikun gurudasachi mot matxi xant zali. Bhitorlye bhitor to haslo ani sontoslo. Sot sangchem tor to buskott gurudasak konnengi borthdde giftt dil’lo. Punn atam apnnak zai zal’lo buskott gheuyet mhonnun motint lek ghalit to aplea kuddak ailo.

Baldent bhorn dourl’lea udkant tannem aplem tondd dhuvn, cha kortana bhair chalint konngi vhodda tallean ulomvchem aikun tannem aple kan nitt kele. Ekli kamvali bai aplea pimvddea ghovacher xinntali. “sogllo dis hamv konna konnachea ghorcho goxtto kaddtam, ghorant xitak got na ani tum mhojea ghamache poixe vhorun kiteak vibaddtai? atam ek ttivi haddeam mhonnun hamv sobar tempam thaun thodde lipoun dourl’le soit ustun tum vhorn gelai, tuka te kit’tun pautole?, kiteak chintinam-i tum?”

kamvali bayechea talleant rudan aslem. Kiteakgi gurudasak kantoilem. Sttovant cha hun zal’lye porinch gurudasache motintlim chintnam soit khotkotunk laglim. Gurudasak chintunk vell natlo. Punn vegim veginch nhesun bhair sortana porot tinch utram tachea kanant gajlim: “kiteak chintinam-i tum? tuka kit’tun pautole?”.

Kobattachea axrea somor ravun vostur sarkem kortana gurudasak aplea kallzant kosligi kantounni suru zali. To pon’nasanche don nott bolsant dourun porot landdri lagim pautana landdrivalo konnakgi istrichem vostur divonko gel’lo pattim yetalo. Porot ayil’lea gurudasak polletoch to churchurun mhonnalo: “sor, he anyek pon’nas, mhojye lagim itlech asche sor, punn vixvas dour, hamv tujea boskottache poixe farik kortam.”

aikun gurudasachem khoddpi kalliz movo zalem. Tannem aplea bolsak hat ghalo ani tantle pon’nasanche don nott kaddn bhoyeak divn mhollem: “asundi, sodd. Chuki soglleam thaun zatat. Mhoje thaunyi, mhaka bhogxi”

gurudas afisak paulo ani afisak rigtana boglechea axreant aple kenkannache dolle pollelaglo: `vhoi, te saf asle’.

Leave a Comment

Your email address will not be published.

You may also like

Latest Posts